Jenni Davidssons blogg

Men efter att jag fick jobb på Cinderella(som jag har Louise att tacka för) så blev det betydligt bättre. Efter ungefär fem månader på Cinderella begav jag mig vidare till Panduro där jag verkligen kände mig som hemma. Jag har mina karriärsdrömmar och de är något extrema, uppnår jag inte dem så vill jag påstå att Panduro(med de kollegor jag har idag) är det näst bästa.

Vad gäller vänskaper under året som gått har jag förlorat några, det har gjort ont för det är jag som har gjort dessa val. Jag hade kunnat fortsätta kämpa men du kommer till en punkt där du inte orkar ge längre utan att få tillbaka. Kanske är det vänskaper som kommer tillbaka igen I framtiden, då är vi kanske mogna nog att värna om den mer. 

Men jag vet att det är en stor del av att växa upp, jag har hört det så mycket innan - att man förlorar vänner under åren. Som tur är får man nya och de absolut viktigaste finns kvar. 

Vad gäller kärlek så har jag haft otroligt tur! Det vill säga all den kärlek jag fått av de vänner jag har kvar. Fia som åkte in med mig till akuten när jag pajade knäet, Emelie som körde mig ÖVERALLT i typ en vecka, Stein som kom dagen efter och kollade på mitt knä, mitt tillstånd och cyklade iväg och handlade pizza åt mig. Joanna som tog hand om mig efter Stein, körde mig till stan, handlade gotte och kollade på me before you med mig. Louise som fixade jobb till mig och såg till att mitt liv blev mycket bättre pga det och genom att bara finnas till. Millan min båtmamma som jag spenderade många hamnpauser uppe på däck med och tog in mig för att sova hos henne vid olika tillfällen när jag behövde det I Stockholm. Cassi som prioriterar sina vänner så högt att hon kommer på efterkälken, hon är mån om hur jag mår och intresserad av vad jag har att säga(aldrig något kul men visar ändå entusiasm). Evelina -  vet inte hur hon orkar lyssna på mig längre(hon får lyssna vare sig hon vill eller ej), hon borde ha sår i sina öron efter dessa 12 år som svarar 99% av alla de gånger jag ringer och trots att hon har jobb, pojkvän, katt och bor i annan stad tar hon sig tiden till att träffa mig ändå. Och Kajsa som ställer upp till hundra procent, som sa åt mig att jag kunde låna pengar av henne om det var Kris i våras när det var lite tomt i plånboken, som jag har haft kaffe-dejt med nästa en gång i veckan, som jag varit på äventyr med och som nu tillsammans med underbara Philipp  ordnar en avskedsfest för mig. 

Där finns så många fler som har förgyllt mina dagar - ni som alltid får mig att skratta hur jag än mår; min bästa killkompis Robin och fina Vevve . Mina fantastiska kollegor - från Cinderella och Panduro. 

Johanna, Brenna, Frida, Nille.... Vänlistan fortsätter och jag är oerhört glad över att jag är omgiven av fantastiska människor, familj och vänner. Utan er hade jag inte varit något, ni har gjort och gör mig till den jag är. Jag är ganska stolt över den jag är, för den jag är har ganska bra vänner 😉 

Over and out! 

Xoxo