And so it begins
22/1-2018 07.15-07.21
Just nu och antagligen resterande 26 timmar utav denna dagen så vill jag inte åka till USA.
För just nu snöar det och jag vet att värmen från mig fortfarande är kvar lite grann under täcket.
Jag vet om att det bara är 13 veckor, och varje gång jag säger det är bara 13 veckor känns det lite bättre.
Inte faktum av att 13 veckor skulle vara mycket eller lite. Utan när jag sätter bara framför är det precis som när man skulle upp till Cinderella "det är bara tio dagar". Jag visste att dagarna kanske inte skulle gå snabbt men de skulle tillslut ta slut och jag skulle få komma hem igen.
Jag försöker sätta in mig i att jag var anställd en och en halv månad längre på Cinderella och den perioden över lag gick ganska fort.
Jag kommer bara sakna alla så att det för ont varje dag.
Jag vill bara kasta mig om mammas hals igen och krama henne. Äta mat med pappa och bara älska allt och alla.
Innan min cigg tar slut ska jag titta lite mer på snön som singlar ner och uppskatta Ramlösa lite till.
Xoxo
Over and out
Kommentarer
Till bloggens startsida
Kategorier
Arkiv
- September 2020
- Maj 2020
- April 2020
- Maj 2019
- December 2018
- Oktober 2018
- September 2018
- Juli 2018
- Maj 2018
- April 2018
- Mars 2018
- Februari 2018
- Januari 2018
- November 2017
- Oktober 2017
- September 2017
- Augusti 2017
- Juli 2017
- Maj 2017
- Mars 2017
- Februari 2017
- Januari 2017
- December 2016
- November 2016
- Oktober 2016
- September 2016
- Augusti 2016
- Juli 2016
- Juni 2016
- Maj 2016
- Mars 2016
- Februari 2016
- Januari 2016
- Oktober 2015
- Augusti 2015
- Juli 2015
- April 2015
- Mars 2015